Vi jobbar med ett demokratiskt förhållningssätt och metoder för att stärka barnen som aktiva samhällsmedborgare. Det är ett uppdrag som ligger starkt förankrat i såväl vår nationella läroplan som i Reggio Emilias pedagogiska filosofi.
De vuxnas förhållningssätt. Den främsta källan för barnen för tillägnandet av ett demokratiskt förhållningssätt, är förstås hur vi som vuxna förhåller oss till barnen i vardagen. Om vi lyssnar på barnen, låter dem vara med att bestämma, om vi tröstar och hjälper de som behöver, om vi försöker hitta gemensamma lösningar på problem om vi respekterar barnens åsikter, tankar och känslor… Ja… då kommer barnen också att uppfatta och lära sig dessa värden. När vi visar att vi inte kan allt eller vet allt, men att vi kan försöka ta reda på tillsammans, grundlägger vi en öppenhet för olika lösningar och en naturlighet i att söka reda på saker, att lära sig – inte att veta. Förhållningssättet tränar barnen varje dag i sina kontakter med varandra och med oss vuxna. I likabehandlingsplanen beskrivs mer ingående det demokratiska synsätt som ligger till grunden för likabehandling.
Material för dialog om och acceptans av olikheter. Vi har bland böckerna valt ut sådana som visar på olikheter. Som luckrar upp de förgivettagna normerna och begreppen. Böcker som ger barnen alternativa berättelser om verkligheten. Vi läser ofta boken om barnens rätt. Det stärker barnen på ett direkt sätt – att de känner sig viktiga och deras behov tas på allvar. Vi stöttar en mängd olika roller i barnens lekar och ger förslag på roller oavsett vilket kön barnen har. I leken ska allt vara rätt. Vår rullstolsramp och handikapptoalett ger ofta anledning att prata om funktionshinder och hjälpmedel. Och att alla människor ska få det stöd de behöver för att fungera bra.
Demokratiska val i vardagen, självbestämmande och inflytande. Vi omsätter demokratiska värderingar, dels i vårt bemötande gentemot barnen, som likvärdiga medmänniskor, och dels i mycket av den vardagliga praktiken. Varje dag bestämmer barnet själv under stor del av dagen vad det vill göra. Vi har ibland planerade aktiviteter som vi engagerar barnen i (men aldrig tvingar dem till) och ibland behöver vi vuxna bestämma att vi behöver komma ut, men annars bestämmer barnen lekar och aktiviteter själva. Barnen kan inte bestämma när vi ska ha mellanmål, lunch och vila, men de kan i stor utsträckning påverka vad de vill göra under vilan. Sova, ligga ner och vila eller sitta uppe i lugna aktiviteter. De tillfrågas också dagligen om vad de tycker om maten, och kan då påverka lunchens innehåll. De berättar för kocken huruvida de vill ha maten fler gånger eller ej. Dagligen förs en dialog mellan kocken och barnen om vad som ska ätas. Varje dag bestämmer också barnen innehållet i de fina samtal vi har kring lunchen och som vi pedagoger försöker underlätta och fördjupa. Vi uppskattar och uppmanar barnen att uttrycka sina olika åsikter och att lyssna på varandras tankar. Såväl i lunchsamtalen som i samtal kring aktiviteter eller i lek.
Att få hjälpa till stärker solidaritet och känsla av samhörighet, trygghet och ansvar. Genom att skapa situationer där barnen kan hjälpa varandra, över utvecklingsgränser eller kunskapsgränser, kan vi hjälpa dem att utveckla solidaritet och självkänsla. Barnet som hjälper känner sig kompetent och ansvarig, och den som blir hjälpt känner trygghet i att det finns hjälpsamma medmänniskor runtomkring. Vi märker att de kan stötta varandra i känsliga situationer och ibland hävda sin gruppsolidaritet gentemot oss vuxna. Att de kan stå upp för varandra och föra varandras talan. Att få hjälpa till med de vardagliga sysslorna som även de vuxna gör stärker också ansvarskänslan och känslan av delaktighet. Exempelvis när det gäller att plocka undan efter lekar, eller ta hand om materialet efter en aktivitet. Barnen får möjlighet att hämta matvagnen och duka, samt vara dukvärd. De får ansvara för sina uppgifter och lekar. Vi stöttar dem genom frågor som underlättar för dem att söka stöd hos en kompis istället för hos oss vuxna i enklare frågor, att skapa mindre åldersblandade grupper och att bejaka barnen och lyfta fram när de agerar hjälpsamt. Vi vill hjälpa barnen att ta ansvar för gemensamma regler, och att alla hjälper till lite efter förmåga. De får förtroende och vet att de har rättigheter och också vissa skyldigheter. T.ex att upprätthålla lekreglerna. Vi stöttar dem att ta ansvar för sina egna handlingar genom att hjälpa dem att förstå vilka konsekvenserna kan bli av olika handlingsalternativ. I måndagarnas miljöarbete får de också gemensamt ta ansvar för miljön.
Konflikthantering i barnens egna lekar och aktiviteter. I de fria lekarna och aktiviteterna avhandlar barnen ofta demokratifrågor; vem ska vara med, hur ska det gå till, vad händer om man inte vill vara med längre osv. I barnens egna förhandlingar, och ibland konflikter, som kan uppstå i leken tränar barnen sina demokratiska färdigheter genom att lyssna på den andre, se olika möjligheter till lösningar och enas om att komma överens eller att fortsatt ha skilda åsikter. Vi hjälper barnen genom att ge dem möjlighet att sätta sig in i den andre personens situation och att också få syn på sina egna åsikter och agerande. Vi ser viljekonflikter som ett naturligt inslag i barnens utveckling och barnen tränar sig i att handskas med den egna viljan i relation till andras vilja. Såväl i förhållande till förskolekompisar som i förhållande till oss vuxna och de regler som finns. Vi vill värna den personliga integriteten, den personliga viljan och samtidigt lära barnen att respektera andras viljor och utveckla verktyg för att hantera krockar som uppstår.
Barnens val. Vi vill också att barnen ska kunna välja aktivitet och lek efter intresse och inte efter vad andra väljer och uppmanar dem att välja det de själva har lust med. Detta stärks när vi arbetar med barnens val där fokus är innehållet i aktiviteten. På morgonen tre dagar i veckan samlas alla utom de allra yngsta (som är med ibland) i en samling för att välja. De tre pedagogerna presenterar aktiviteten och i vilket rum (eller utomhus) aktiviteten kommer att ske. Barnen får olika mycket stöd för att kunna göra ett val utifrån det egna intresset. Barnen får ta ett kort till den aktivitet de valt för att tydliggöra valet. Innehållet i aktiviteterna i barnens val kretsar kring de intressen vi fångat upp att många barn har. När ett tema är bestämt kommer aktiviteterna handla om detta.
Delaktighet i gemensamt intresse – Tema. Intresset för människan och kroppen har växt fram och vi märkte att det blev ett bra ämne för vårt tema. Det finns många olika fokus i aktiviteterna som alla barn kan relatera till och vara delaktiga i på olika nivåer. Kroppen är något som alla kan relatera till, och de flesta visar stor nyfikenhet och intresse. I tema kroppen finns även utrymme för att beskriva och lyfta fram människors olikheter och olika förutsättningar.
Bejaka olika roller i leken – att bredda den egna personlighetsrepertoaren. Barnen utvecklar sina personligheter i den gemensamma leken. De får möjlighet att pröva olika roller och också bredda sin egen repertoar av hur man kan vara som människa. Vi försöker alltid bejaka möjligheterna, öppningarna. Ja, så kan det också vara, så kan vi också göra. Och ibland måste vi förhandla, prioritera och fördela. Alla kan inte göra allt samtidigt till exempel. Då lär vi oss olika strategier för att handskas med konflikter. Barnen växer i det respektfulla bemötandet och i möjligheten att pröva nya aktiviteter och situationer och märka att det fungerar. Jag får och kan också. Vi pedagoger kan testa olika grupperingar för att öka ramarna för barnen. De känner trygghet i sin egen identitet genom att de blir accepterade och bekräftade i sitt eget uttryck och i sina känslor. Att de blir tagna på allvar. Vi hjälper till genom att skapa utrymme för samtal, fråga om och fånga upp barnets känslor.
Delaktighet i den egna kulturen. Förskolan utgör en alldeles egen subkultur där barnkultur och skolkultur möts. Vi försöker att bejaka barnkulturen genom att lyfta upp barnens intressen och vara tillåtande till olika former av uttryck för barnens kultur (t.ex genom samtal, lekar och bilder som anknyter till TV-program eller speciella leksaker som barnen har hemma). Barnen ska känna att deras liv är viktiga och att även det som händer utanför förskolan räknas. Vi firar de största traditionerna på förskolan. Då försöker vi lyfta olika symboler för traditionerna, musik, sånger och rörelse. I samband med traditioner pratar vi alltid om att det finns olika traditioner i olika länder och att firande kan se olika ut. Vi vill framöver göra en kulturinventering i alla familjer som är kopplade till förskolan och se om det finns fler traditioner vi kan lyfta fram. I köket finns visionen om att förmedla en bred matkultur.
Kunskap om andra kulturer. Sammansättningen av barn på förskolan är ganska homogen. De har liknande bakgrund och kultur. Därför blir det extra viktigt för oss vuxna att föra in olikheterna och lyfta fram dem som något positivt och berikande. Vi har det i bakhuvudet vid anställning, vi lyfter fram våra personliga olikheter, de olika språk och kulturer vi har koppling till… Vi väljer musik från många olika länder och genres och kan lyssna på olika språk på radion, eller sjunga sånger på andra språk. Barnen har också intresserat sig för symboler och flaggor vilket också lett till att de velat lära sig om ytterligare länder. Det är ett roligt sätt att vidga världen på för barnen och odla känslan av tolerans för olika levnadssätt och respekt för andras tankar. Det väcker också funderingar över vårt eget samhälle och olika livsfrågor.
Utveckling genom musik, sång och drama. I musik/sångstunder och dramaövningar får alla barnen göra egna val, och sedan väntar alla på sin tur och lyssnar på varandra. Barnen har stort medbestämmande och kommer med egna förslag på sånger, danser eller påverkar berättelser genom att hitta på nya händelser. Nu har vi jobbat mycket med drama om konflikter. Alla tar del av varandras berättelser och den problemställning som kommer fram. De ingår i ett gemensamt sammanhang, men bidrar som individer med sina tankar på lösningar. Dramaberättelserna stimulerar fantasi, samarbete, öppenhet, respekt, empati och ansvar för den gemensamma berättelsen. Det sker även dockteater i barnens egen regi, de bestämmer tillsammans berättelsen och dialogen. Det tränar ömsesidigheten och stärker lyhördhet. Dramaövningar med publik är en mer organiserad aktivitet som leder till att barnen blir tydliga för sig själva och andra.
Utveckling genom matematik och experiment. I matematik och experiment tränar barnen att ta ställning och dela med sig av sina tankar. De tränar tankemässig självständighet, delar med sig till varandra och uppfattar att allas tankar är viktiga. Barnen förklarar sina hypoteser, sedan är alla med och aktivt experimentera för att pröva hypoteserna. De uppövar en logisk metodik. De uppmuntras att våga pröva. Barnen uppmuntras att ta gemensamt ansvar för att alla har fått göra t.ex. De uppmuntras också att ta plats i gruppen. Barnen bestämmer ibland själva vad de vill experimentera med och hur det ska gå till, medan vi hjälper dem att genomföra sina intentioner. De har då själva förhandlat i gruppen om vad de vill göra, och hur det ska gå till.
Utveckling genom skapandeaktiviteter. I ateljén är självbestämmandet stort. Många stunder under dagen kan barnen själva välja vad de vill göra i ateljén och vilket material de vill använda. Även när det är ordnade aktiviteter med en specifik ram, en viss sak som utforskas, uppmuntras barnen att göra egna val vad gäller komposition, färg, eller annat som kan varieras och skapa mångfaldiga uttryck. Det finns inte bara ett sätt att göra saker på och det blir mycket tydligt i de skapande processerna. I de styrda aktiviteterna återfinns metodiken att ställa barnen frågor kring vad de tänker eller tror om vad de ska göra, ställa upp hypoteser och sedan pröva dem mot ett material. Allt för att försöka lyfta fram det lärande som sker i situationen och klä det i ord. De lär både sig själva och varandra genom att dela betraktelser. De utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga.
På detta sätt utvecklar barnen sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och får därmed möjlighet att påverka sin situation, de utvecklar sin förmåga att ta ansvar för egna handlingar och för förskolans miljö. De utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.